Betyg i högre utbildning
Hem / Utbildning & Karriär / Betyg i högre utbildning
Jämfört med elever med svensk bakgrund är skillnaden 86 poäng.
Oavsett bakgrund har flickor högre betyg än pojkar. Vi kan också se att 31 procent är högutbildade, vilket innebär att de har en utbildning på tre år eller mer efter gymnasiet.
Andelen högutbildade har ökat över tid. De elever som har bott här en kortare tid har lägst genomsnittligt meritvärde, 154 poäng.
Betygen översätts till poäng, där exempelvis E motsvarar 10 poäng och A 20 poäng. Högst andel lågutbildade, 19 procent, finns i Perstorps kommun.
Högre andel lågutbildade bland personer födda utomlands
Andelen som läst vidare efter gymnasiet är ungefär lika hög bland dem som är födda utomlands och dem som är födda i Sverige, 44 respektive 48 procent.
Det skiljer alltså i genomsnitt 25 poäng mellan pojkar och flickor.
Det finns också skillnader i skolresultat mellan elever med olika bakgrund, där elever med svensk bakgrund har högre betyg än de med utländsk bakgrund.
Skolresultaten för elever med utländsk bakgrund varierar beroende på om de är födda i Sverige, har bott en längre tid i Sverige eller har invandrat nyligen.
Vi har tagit hänsyn till exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomstnivå, familjens boendesituation och skolans genomsnittliga meritvärde.
Resultaten under den statistiska modellen som använts visar att det inte har så stor betydelse för skolprestationen om man är född i Sverige eller född utomlands, bortsett från om man nyligen har invandrat.
För elever födda i Sverige, med båda föräldrarna födda utomlands, skulle det genomsnittliga meritvärdet vara något högre än för elever med svensk bakgrund, om grupperna hade haft samma socioekonomiska förutsättningar.
Deras föräldrar har oftare lägre utbildning och lägre inkomst. Vissa grupper flickor med utländsk bakgrund, bortsett från nyinvandrade, presterar bättre i skolan än pojkar med svensk bakgrund.
Den här analysen tittar på elever i årskurs 9, både på deras bakgrund och olika socioekonomiska faktorer, för att kunna se i vilken utsträckning faktorerna påverkar deras betyg.
Flickor har högre betyg än pojkar oavsett bakgrund
Flickor har högre betyg än pojkar i grundskolan.
Filmen tar sin utgångspunkt i en diskussion om ECTS (European Credit Transfer and Accumulation System). Det är en minskning jämfört med år 2000, då var andelen 21 procent. Däremot skiljer det sig bland de lågutbildade, där andelen är 16 procent bland dem som är födda utomlands, och 7 procent bland dem som är födda i Sverige.
Hade du nytta av informationen?
Hänsyn tas både till egenskaper hos eleven (som föräldrarnas utbildningsnivå, inkomstnivå och boendesituation) och elevens skola (skolans genomsnittliga meritvärde). Avser befolkningen 25-64 år
Källa: Befolkning 16-74 år efter region, utbildningsnivå, ålder och kön
Utbildningsnivå uppdelat efter ålder
Det är stor skillnad på utbildningsnivån mellan olika åldersgrupper.
Läs mer under rubrikerna för de olika åren om vad som gäller för dig.
Behörighet
För att du ska kunna antas till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper.
Boendesituationen kan också se annorlunda ut jämfört med elever med svensk bakgrund.
Flickor får generellt sett högre betyg än pojkar, oavsett vilken bakgrund de har. Det beror till stor del på att det finns många jobb som kräver hög utbildning där. Hur betygen räknas ser också olika ut.
Gymnasial vuxenutbildning
Eftersom utbildningssystemet har ändrats en del genom åren skiljer sig förkunskapskraven åt mellan olika utbildningar och tidsperioder.
ECTS-betyg var ett försök från EU att få till en gemensam betygsskala inom europeisk högre utbildning. Det som också skiljer är hur betygen räknas.
Ämnesbetyg (Gy25)
Hösten 2025 infördes ämnesbetygen i gymnasieskolan och på komvux.