Romani minoritetsspråk i sverige
Hem / Juridik, Samhälle & Myndigheter / Romani minoritetsspråk i sverige
Även hantverk som smide, korgbindning, kopparslageri och förtenning har varit viktiga inkomstkällor genom historien.
Gemensamt för många romer är också en stark sammanhållning inom familjen och stor respekt för den äldre generationen. Nu är revitaliseringsprojekt som språkbad och barnkultur på meänkieli avgörande för att väcka intresset bland unga.
Digitala satsningar, särskilt inom bibliotek och folkbildning, ses som framtidens viktigaste verktyg för att nå yngre generationer. Det finns även digitala resurser och ordboksprojekt som gör språket tillgängligt för nya generationer.
Forskningens gemensamma slutsatser för alla minoritetsspråk
- Brist på utbildade lärare är det största hindret för språkrevitalisering.
- Media och kulturproduktion fungerar som viktiga språkmiljöer där skolan inte räcker till.
- Historiska trauman påverkar språkattityder och återlärningsvilja, särskilt för meänkieli och samiska.
- Synliggörande i samhället är avgörande – allt från vägskyltar till digital närvaro påverkar statusen.
- Digitala verktyg är en växande arena för både dokumentation och språkinlärning.
Forskning om minoritetsspråk och undervisningens verklighet
En central insikt från aktuell forskning är att public service-media, särskilt Utbildningsradion (UR), har blivit den största producenten av undervisningsmaterial på minoritetsspråken.
Kommunikationen fungerar ofta bra inom samma dialektgrupp, men mellan olika dialektgrupper kan det vara svårt att förstå varandra. Många gånger är det omöjligt för talare av en varietet att förstå mer än enstaka ord av en annan varietet.
Språkcentrum romska
Institutet för språk och folkminnen arbetar med språkrevitalisering och språkvård av romani chib.
Syftet är att ge forskningen inifrånperspektiv på hur samiska används i ungas liv och hur språket kopplas till identitet, stolthet och tillhörighet. Deras gemensamma och grundläggande ordförråd har ungefär 1000 ord, som exempelvis ord för kroppsdelar och enkla verb.
Forskare menar att tillgång till barn- och ungdomslitteratur på minoritetsspråk är avgörande för språkens överlevnad, men att nuvarande produktion är långt ifrån tillräcklig.
Slutsatser från forskningsläget om minoritetsspråk idag
- Staten har juridiska ramar för skydd men bristande genomförande
- Public service fyller ett oväntat utbildningsuppdrag
- Ungdomars vardagsperspektiv är centralt för språkrevitalisering
- Bibliotek och kulturinstitutioner är viktiga men underutnyttjade
- Läsfrämjande arbete och läromedelsproduktion måste stärkas
Romani chib
Varieteterna har utvecklats på olika sätt beroende på var och hur talarna levt.
Detta är ett ovanligt exempel på att medieproduktion fyller en direkt utbildningsfunktion i ett statligt språkbevarande arbete – något forskarna menar behöver förstärkas och integreras bättre i skolornas språkstrategier.
Ungdomsperspektivet – forskning om samiska i vardagen
Vid Stockholms universitet pågår ett pilotprojekt lett av Carla Jonsson där samiska gymnasieelever dokumenterar sin vardagliga språkpraktik i dagboksform.
Svensk romani ligger väldigt nära den norska romanin och ibland kallas de båda tillsammans för scandoromani av språkforskare.
Den finska romanivarieteten som även kallas kalé-romani, är en varietet som har talats i Finland. Romerna har även en egen flagga och nationalhymn, Gelem, Gelem (jag har vandrat).
Animerad film om Internationella romadagen
Det finns även romsk media, som Radio Romano som sänder nyheter på romani chib fem dagar i veckan och tidningen Drabbikan som belyser resandes historia, för att nämna några.
Diskriminering och utanförskap trots olika insatser
Romer har levt i Sverige sedan 1500-talet och sedan dess har individer med bakgrund i olika romska grupper kommit till landet vid olika tidpunkter.
I Sverige har varieteten kalderash talats sedan slutet av 1800-talet och lovari sedan 1960- och 1970-talen genom invandring från Östeuropa.
Varieteten arli, som utvecklades på Balkan i en turkisk- och slaviskspråkig miljö, började talas i Sverige efter att människor flyttade hit från före detta Jugoslavien.
Lingvister kan se det som ett språk med olika dialekter, medan talare kan uppfatta varianterna som skilda språk. Under århundradena fram till idag har en mångfald av språkliga varieteter uppstått i den så kallade moderna romani chib. Principen om självidentifikation är viktig och innebär att det är individen själv som avgör tillhörigheten till en minoritetsgrupp.
Samtidigt som romer erkändes som en nationell minoritet i Sverige år 2000, erkändes romani chib som ett nationellt minoritetsspråk.
Deras långsiktiga mål är att öka användningen av det romska språket på individnivå och i samhället i stort samt att främja en fungerande överföring av språket till nästa generation. De första romerna kom till Sverige redan på 1500-talet. Många äldre talare upplevde språkförlust när språket förbjöds i skolan.