Böja verb gråta
Hem / Språk & Litteratur / Böja verb gråta
Nästan alla verb följer någon sorts regel, men ibland är det enklare att bara memorera formerna.
Här är några saker att hålla koll på.
Omljud i verbgrupp 2
I verbgrupp 2 finns en del verb som får ny vokal i stammen på grund av en historisk ljudförändring som kallas omljud. Lyckligtvis är de mycket vanliga, så du vänjer dig vid dem fort.
Exempel på oregelbundna verb:
- vara: är, var, varit
- ha: har, hade, haft
- veta: vet, visste, vetat
- vilja: vill, ville, velat
- få: får, fick, fått
- gå: går, gick, gått
Taggar: grammatik, verb
Vad vill du lära dig om nu?
.
.
Ändelsen blir alltså -er.Exempel:
behöv + er = behöver
använd + er = använder
läs + er = läser
Preteritum: -de
I preteritum sätter man ändelsen direkt på stammen.
Exempel:
behöv + de = behövde
använd + de = användde → använde
läs + de = läsde → läste
Supinum: -t
Även i supinum sätter man ändelsen direkt på samma stam.
Exempel:
behöv + t = behövt
använd + t = användt → använt
läs + t = läst
Extraregler för Verbgrupp 2 preteritum och supinum:
- Om ett d krockar med en tonlös konsonant (s, f, p, t, k eller x) blir d:et till ett t.
- Om det blir två d:n i rad eller t följer d, tar man bort det första d:et.
Verbgrupp 3
Alla verb i grupp 3 slutar på en lång vokal (som inte är a) i grundform.
Innehållet som finns tillgängligt på vår webbplats är resultatet av våra redaktörers dagliga ansträngningar. Dessa är det också bäst att bara memorera.
Även denna stam har ofta en annan vokal.
Exempel:
sprung- + it = sprungit
flug- + it = flugit
skriv- + it = skrivit
Kom ihåg: Verbgrupp 4 har tre olika verbstammar: stam 1, stam 2 och stam 3.
Mönster för stambyten i verbgrupp 4
Det svåra med verbgrupp 4 är att memorera hur vokalerna förändras mellan de olika stammarna.
Denna används för att bilda presens. Det innebär att de följer böjningsmönster från flera verbgrupper.
Exempel på blandad böjning:
- ryker, rykte/rök, rykt
- smäller, smällde/small, smällt
- späder, spädde, spätt
- ger, gav, gett/givit
Förkortade verb
Vissa verb har längre och kortare former.
Denna stam har ofta en annan vokal än stam 1.
Exempel:
springa → sprang
flyga → flög
skriva → skrev
Supinum: -it
I supinum är ändelsen -it, och man använder ytterligare en verbstam: verbstam 3.
Det är mycket få verb i grupp 4, men många vanliga verb tillhör den här gruppen.
Till skillnad från de andra verbgrupperna har de här verben tre olika verbstammar.
Presens: -er
Stam 1 är samma som uppmaningsformen: grundform utan -a. Den del som man sätter ändelserna på, verbstammen, slutar också på -a.
Verbstammen är alltid samma form som uppmaningsformen, för uppmaningsformen saknar alltid ändelse.
Den längre formen är formellare eller ålderdomlig, men den visar också logiken bakom böjningen.
Exempel på förkortade verb:
- drager, drog, dragit → drar, drog, dragit
- tager, tog, tagit → tar, tog, tagit
- bliver, blev, blivit → blir, blev, blivit
Helt oregelbundna verb
Slutligen har vi några helt oregelbundna verb.
Ofta (men inte alltid) har dessa verb ett j.
Exempel på omljud
- väljer, valde, valt
- gör, gjorde, gjort
- bör, borde, bort
- sväljer, svalde, svalt
- sätter, satte, satt
Verb med blandad böjning
Några verb har blandad böjning.
De arbetar alla mot ett enda mål: att förse dig med rikt innehåll av hög kvalitet. När man lär sig nya verb måste man memorera vilken grupp ett verb hör till.
Verbgrupp 1
Verbgrupp 1 är den största gruppen. Allt detta är möjligt tack vare de intäkter som genereras av reklam och prenumerationer.
Genom att ge ditt samtycke eller prenumerera stöder du vår redaktions arbete och säkerställer den långsiktiga framtiden för vår webbplats.
Om du redan har köpt en prenumeration, logga in
Böja svenska verb
Svenskans verb går att dela in i grupper efter hur de böjs.
Verbstammen ser likadan ut.
Verbstammen är samma som grundformen (utan -a).
Presens: -r
I presens sätter man som vanligt på -r.
Exempel:
bo + r = bor
tro + r = tror
ske + r = sker
Preteritum: -dde
I preteritum blir vokalen i stammen kort.
Uppmaningsformen för verbgrupp 1 är till exempel prata! eller jobba!
Ett annat ord för uppmaningsform är imperativ.
Ändelserna i verbgrupp 1 är
- -r i presens
- -de i preteritum
- -t i supinum.
Presens: -r
Exempel:
prata + r = pratar
jobba + r = jobbar
börja + r = börjar
Preteritum: -de
Exempel:
prata + de = pratade
jobba + de = jobbade
börja + de = började
Supinum: -t
Exempel:
prata + t = pratat
jobba + t = jobbat
börja + t = börjat
Verbgrupp 2
Verb i grupp 2 slutar också på -a i grundform, men detta -a finns inte i verbstammen.
Verbstammen får man genom att ta bort -a från grundformen.
Presens: -er
Ändelserna är samma som i grupp 1, men eftersom stammen slutar på en konsonant måste man lägga till ett e före presensändelsen.
Mer än hälften av alla verb tillhör verbgrupp 1.
Verben i grupp 1 slutar på -a i grundform. Här är några mönster:
i-a-u
Exempel:
- finner, fann, funnit
- hinner, hann, hunnit
- sitter, satt, suttit
- vinner, vann, vunnit
u-ö-u
Exempel:
- bjuder, bjöd, bjudit
- skjuter, sköt, skjutit
- sjunger, sjöng, sjungit
i-e-i
Exempel:
- blir, blev, blivit
- stiger, steg, stigit
- tiger, teg, tigit
ä-a-u
Exempel:
- bär, bar, burit
- skär, skar, skurit
a-o-a
Exempel:
- drar, drog, dragit
- far, for, farit
- tar, tog, tagit
å-ä-å
Exempel:
- gråter, grät, gråtit
- låter, lät, låtit
a-ö-a eller å-ö-å
Exempel:
- faller, föll, fallit
- håller, höll, hållit
o-o-o
Exempel:
- sover, sov, sovit
- kommer, kom, kommit
Oregelbundenheter
Det finns också en hel del verb som inte följer dessa regler.